My Dolly Dreams

My Dolly Dreams
f.2003
Sto
Rödblackskäck
e: AM Limited Dreams
 
 
 
 
Jag lärde känna Dolly under hösten 2009 då hon stod på ridskolan där jag ridit.
De som ägde henne ville ha någon som kunde rida henne 1-2 dagar i veckan och min ridlärare hade sagt att de kunde fråga mig (så som jag minns det).
Jag tackade ja och fick prova henne, jag var fast efter första minuten på hennes rygg kan jag ärligt säga, hon kanske inte kunde jätte mycket men hon försökte och försöka duger mer än väl för mig så där satt jag med ett leende och såg ut som ett fån!
 
I början gick allt kalas bra och jag minns särskillt ett dressyrpass när de var dressyrtävlingar på klubben, att då gick hon suveränt! Dolly är en ponny man antingen älskar eller avskyr och jag ÄLSKAR henne! Det gör jag ännu 2 år efter jag slutade rida henne!
 
Men tillbaka till ridningen - Hon gick kalasbra det där dressyrpasset, tog galoppskänkel som ingenting, hon bara va så ruskigt häftig att sitta på, allt stämde - Hade hon varit stor häst den där dagen så hade jag efter anmält oss till dressyren!
Efter det gick allt strålande i kanske 3 veckor sen började damen stegra och protestera på alla möjliga vis, ingen fatta varför, visade sig att hon hade ont i ryggen, blev behandlad och blev okej, började rida henne men problemet kom tillbaka - Nu kollades sadeln och den var troligen problemet..

Hon blev igångsatt igen och var nu tillsalu men stegrandet hade satt sig i skallen på henne och hon fortsatte med sina försök, dock fick hon aldrig av mig, men ett par andra fick tugga grus och detta betyder INTE att jag rider bättre på något sätt, men jag kan säga ärligt att jag ALDRIG tvingade henne till att göra något, vi gjorde allt TILLSAMMANS, ihop som vänner, jag litade på henne och jag hoppas hon litade på mig, i alla fall till viss del..
Hon stegrade inte ens ordentligt med mig utan bara hoppade upp en bit i luften, men jag har sett hur hon kan stegra!..
Nu vet jag att hon är helt bra igen och den underbara kompis som hon verkligen är!
 
Tillsammans startade vi bara i en hopptävling ihop - 70cm och den nollade hon utan problem och hon hoppar betydligt högre, har själv bara hoppat 90 cm med henne men vet att hon med lätthet seglar över 110 cm..
 
Tror ingen riktigt förstod vad jag såg och ser i henne, men det finns en gnista i den bestämda skäcken som jag älskar! Hon vill bara att folk skall förstå henne och med den som gör det på ryggen blir hon ostoppbar!


 
Nu avslutar jag innan sagan blir för lång!
 
 
 

(Pokalhoppets utställning 2010--^)




(Sista bilden på oss ihop--^)










 
Den enda ridbild jag har på mig och henne från vårat halvår ihop - och den visar vad jag antar att folk såg hos oss - en massa fel!

Dolly är hästen som lärde mig att man behöver inte vara bra på någonting för att lyckas i livet - inte om man håller på med hästar iaf, bara man kan lyssna och se och är villig att lära sig något...
 
 
Jag älskar dig vackra Welsh Partbreed sto!
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0