En Stjärna!

Jag vill bara säga en grej, eller det blir nog mer än en grej men men..
 
 
Glöm inte att se på er häst som den stjärna den är, och du får inte missa att visa för den att just den är en stjärna, för djupt inne i VARJE häst finns något som gör just den så speciell och gör att just den lyser upp någons värld, någons dag, som en stjärna!
 
Varför skall den vara bra på just att hoppa när kanske dess uppgift i livet är att vara någons bästa vän, att ge någon självförtroende, att lära någon rida..
Det jag försöker säga är bara att oavsett vilken häst du har att göra med måste du se till att plocka fram det just den är bäst på, han du en som gillar att hoppa, let's go, då får ni väl köra på det, men har du en som hellre går en lugn och härlig tur i skogen så får du acceptera det och göra det bästa av det, precis som om det är en häst som inte vill bli riden alls, kanske skall prova att köra den istället..
 
Ja det finns en hel drös med alternativ, man får bara komma på vad som passar bäst ihop med sin kompis..
Jag vet vad "mina" små änglar gillat/gillar, att få jobba och busa, hoppa och att visa upp allt vad de kan oavsett inom vilken kategori deras kunskaper ligger, och de får de så gärna göra för mig då jag hellre ser hästarna glada för att de gör något som de tycker om, än att jag tvingar dem till något bara för att endast jag vill att "så här skall det vara", bara för att rätta mig i ramen som finns, men NEJ TACK!
 
Jag vägrar vara som andra, vägrar trampa på samma fläck hela tiden, - Välkommen att slå upp dörrar, att se på saker med öppna ögon! - Är hästen nöjd och glad är jag detsamma, och är det något jag har lärt mig så är det att lita på mig själv och på dem jag älskar, att blir så mycket enklare då, Thats IT.
 
 



 

Elaka kommentarer på tävling?!

Jag har ärligt talat NOLL erfarenhet av detta då jag inte bryr mig om vad andra tycker för fem öre, jag tar enbart till mig snälla kommentarer..

Dock är jag mest tacksam över att jag har haft så snälla och schyssta hästar, hade de inte varit så lugna och sansade och istället stått på bakben, varit överpigga och kört upp huvudet och bara sprungit så hade jag säkerligen varit mer utsatt för dessa kommentarer och elakheter.
Dock känns det som att många av de "tokiga" ponnyerna är de som tillhör de människor som skriker och gapar och är allmänt otrevliga!
 
Men jag har nästan alltid haft min mamma med på tävlingar och det är GULD att ha någon som henne, som peppar, håller hästen, fixar och det bästa av allt INTE gnäller på andra!
Jag hoppas att jag ALDRIG säger något till någon som jag verkligen inte menar, att jag inte säger något elakt till någon om det inte stämmer eller hjälper..

Den enda små konstiga kommentar jag fått var att hästen borde ha stryk när hon inte hoppade, då frågade jag mig, *Varför ge henne stryk när jag inte vet varför hon inte hoppar* Jag menar, hade jag vetat att det var för att hon bara inte kände för det den dagen, då hade jag kunnat lägga på spöt, men nu visste jag varken om hon var missnöjd med underlaget, trött eller om det började bli för högt för henne.. Så varför skulle jag tvinga henne?
Tänk själv, Hal gräsbana i regn 75 cm - B-ponny - Det är okej att bli trött!..
 

Men genom att tro på mig själv och skita i vad andra tycker och tänker - ni vet de på marken som vet bäst - ja, genom det har jag insett vad jag är bra på med djur överhuvudtaget, att lyssna och känna efter om det verkligen känns rätt!
 
 
Vad tycker ni?

Åsiktsinlägg : ”Galna hästar”

 Ingen häst är ”galen” i mina ögon, jag tar nog oftast hästen för vem den är, en levande varelse med egna känslor.

Det är väl precis som med människor, alla är inte snälla och trevliga mot alla och så tror jag det är med hästar också, de vill känna att man kan lita på folk innan man verkligen kan säga om den är ”galen”, ge hästen en chans att visa vem den verkligen är..

Det kan ta allt från några dagar till flera år, men ge den tid, har man inte tiden, fixa någon som har det, för alla förtjänar en andra chans..

 

Hade du velat bli klassad som galen bara för att du inte känner dig trygg och uppför dig på ett konstigt sätt??  Nja, jag tror inte det va..

Det är väl likadant för hästen, den vill väl inte heller bli klassad som knäpp och galen bara för att ägaren/ryttaren inte fixar att skapa ett band, att hitta förtroendet..

 

Sen finns möjligheten att hästen säger emot för att den har ont, men är det inte det mest självklara i världen att kolla upp om det kan vara fallet så fort hästen visar att ”det här vill inte jag/nej, nu blir det obehagligt”…

 

Har man en häst som älskar att hoppa men som efter ett tag börjar tvärnita, säger man då att ”Den är bara dum” eller bokar man tid hos Vet. för att kolla om den har ont?

Känns ibland som om att många skyller på att den dummar sig eller fjantar, men det är alltid bättre med veterinär en gång för mycket än en gång för lite..

 

Så jag ville väl bara säga att ALLA förtjänar en ANDRA CHANS och ingen häst är ”galen” från början, utan det måste ha hänt någonting på vägen, något som blivit obehagligt och satt sig på fel ställe..

 

Vi skapar våra egna problem och vi skapar vårat öde, varför inte fixa till allt så bra som möjligt, och då gäller det väl även våran vän. Hästen, som faktiskt ställer upp och alltid finns där för oss!


Vad är egentligen viktigast?

 

Vad är egentligen viktigast?

Resultat på tävling eller vänskapen och kärleken till din vän – Hästen!

För mig är det vänskapen och kärleken till hästen..

 

Visst kan man kombinera tävling och kärlek, men hur många kör rent ut på det??

Har tänkt på det när jag varit och tittat på tävlingar att det inte är många som klappar sig häst om inte rundan gått kanon bra.

 

Men värt att tänka på är att en klapp eller att stryka hästen över halsen är lugnande, och har man då en stissig häst eller kraschat ett hinder och den blivit rädd, stryk den över halsen, den kanske inte bli kolugn men den blir inte heller värre..

 

Jag vet faktiskt att det funkar, då jag testat ett antal gånger på många olika hästar, welsh korsning, nordis, arab, fjording, halvblod, ja du fattar, jag vet att det funkar..

But back to the point..

 

Man kommer långt med bara ett vänligt ord och en klapp, att bli sedd helt enkelt, det gäller nog alla varelser på jorden, man vill känna sig sedd och älskad..

Kärlek och vänskap..  två olika ord, men i grund och botten samma..

 

 

Skall dock inte säga att alla är såna, men det är bara vad jag sett!^^
 och jag skall inte framställa mig själv som ett helgon, för visst blir jag sur om jag misslyckas, men jag klappar alltid om hästen oavsett det gått bra eller åt skogen <3


RSS 2.0