The Zhadow - En hästblogg!

Driffi

1992

Sto

Brun

 

 

VÄRLDENS BÄSTA B-PONNY!
I mina ögon är hon det, och jag är otroligt glad över att ha fått lära mig både galoppera ensam och hoppa på hennes trygga rygg!

Denna dam har gjort mig totalt såld på russ och de kommer alltid vara en svaghet hos mig, tokig i russ, hehe, men de är otroligt goa och snälla.

Driffi lärde mig hoppa kan jag lugnt säga, hinder kan vi väl inte säga att det var riktigt men man tar vad man har, stockar, diken, tunnor, plankor på vedkubbar som ett kryss, en ensam smal trädstam och ett par hemma gjorda stöd blev tillsammans rätt användbara hinder.

Hon är ganska välriden och gjorde allt man bad henne om, visst hade hon ibland en frågande blick och tittade konstigt på en när hon inte fatta men ändå, vi var ju båda två inte såå gamla, jag var 9-10 och Driffi 10-11.. Men vi hade roligt tillsammans och jag tycker ännu mycket om denna fina ponny som lärde mig sitta kvar i de flesta lägen ^^ Minns att mamma red henne ett par gånger – mamma på ett russ – bara tanken gör att jag fnissar, men Driffi var så nöjd och glad med att få jobba!

 

Jag gick från att bara kunna galoppera över bommar till att hoppa 85 cm med denna tant över ett år, ett år jag aldrig glömmer.

Hon är en ängel, man kan göra allt med henne, köra,rida,busa – ja ha roligt helt enkelt!

Nuförtiden bor tant i Dalarna om jag inte minns fel och är sällskap,kör, ridhäst och pensionär på halvtid.

 

 

Tack för det du lärt mig – Du fina!

Kan ju faktiskt berätta vad han heter oxå!

f:2007

 

"Exet"

 

 

 

 

 

 

 

God förmiddag!

Skall inte sitta här och skriva men kände att jag bara måste göra det lite grann!
Skall plugga Religion idag och skicka in två riskanalyser, förhoppningsvis blir det fler.

Sen vid 14 skall jag in till min lärare och säga till henne att jag lämnat in och via vad jag jobbat med och efter det blir det hemgång!

Skall till stallet och vet ni vad jag skall göra? Jo rida fin ponny! Egentligen skulle syrran ridit honom idag men hon blev sjuk så jag skall rida lite grann och känna på vad han är för en filur..

Här får ni iaf en pixlad bild på en fin grå ponny, det kommer ett inlägg om en stund med bilder på honom från i onsdags när syrran hade honom på lektion!

 

 

 

Det blev både lila och lite rött :)

 

Jag har ärligt talat NOLL erfarenhet av detta då jag inte bryr mig om vad andra tycker för fem öre, jag tar enbart till mig snälla kommentarer..

Dock är jag mest tacksam över att jag har haft så snälla och schyssta hästar, hade de inte varit så lugna och sansade och istället stått på bakben, varit överpigga och kört upp huvudet och bara sprungit så hade jag säkerligen varit mer utsatt för dessa kommentarer och elakheter.

Dock känns det som att många av de "tokiga" ponnyerna är de som tillhör de människor som skriker och gapar och är allmänt otrevliga!

 

Men jag har nästan alltid haft min mamma med på tävlingar och det är GULD att ha någon som henne, som peppar, håller hästen, fixar och det bästa av allt INTE gnäller på andra!

Jag hoppas att jag ALDRIG säger något till någon som jag verkligen inte menar, att jag inte säger något elakt till någon om det inte stämmer eller hjälper..

Den enda små konstiga kommentar jag fått var att hästen borde ha stryk när hon inte hoppade, då frågade jag mig, *Varför ge henne stryk när jag inte vet varför hon inte hoppar* Jag menar, hade jag vetat att det var för att hon bara inte kände för det den dagen, då hade jag kunnat lägga på spöt, men nu visste jag varken om hon var missnöjd med underlaget, trött eller om det började bli för högt för henne.. Så varför skulle jag tvinga henne?

Tänk själv, Hal gräsbana i regn 75 cm - B-ponny - Det är okej att bli trött!..

Men genom att tro på mig själv och skita i vad andra tycker och tänker - ni vet de på marken som vet bäst - ja, genom det har jag insett vad jag är bra på med djur överhuvudtaget, att lyssna och känna efter om det verkligen känns rätt!

 

 

 

 

 

Det är något jag tror på starkt, utan att kämpa och tro på sig själv kommer man inte långt, men bara man lägger till lite kämparglöd och bara man tror lite på sig själv så kommer man mycket längre än man annars skulle gjort!

 

Det kan jag relatera till hästarna och mig som ryttare, när jag gett mig den på att det ska gå, på ett eller annat sett, ja då har det gått tillslut även om man fått testa sig fram..

 

Är glad att jag har fått kämpa lite och inte bara fått allt serverat på silverfat och att jag varit tvungen att tro på mig själv, att jag klarar att göra det där som behövs!

 

Och vet ni vilka som gett mig självförtroendet till detta? - Jo hästarna!

1994 - 2011

 

 

Första "stora" hästen jag red på men egentligen var hon nog inte så stor, kanske 150-153 cm..

Jag har en hel del minnen med denna fina fina ridskolehäst som var bra på att både hoppa och kröka på nacken!

Älskade att rida Edina, hon kanske inte var den mest optimala när man var liten för hon var ganske seg men när man lärt sig mer och mer så var det en häst att lita på, hon gjorde det man bad om, visst, fuxsto och allt så var det en del övertalning men sen, WOW, ibland fattade jag inte att hon kunde gå sådär med mig uppe på ryggen..

Hon fanns på ridskolan när jag började och försvann samma år jag slutade..

Hon var den första hästen jag hoppade med, den första jag hoppade över 1 meter med och min första riktiga hästkärlek!

Är otroligt glad över de åren ihop med henne och vårat år ihop, hade henne på halvfoder - Då lärde jag mig Edina på riktigt!

 

 

 

 

 

Ridskolans shettisar är bara för söta!!

Fuxen är mamman till skimmeln och den svarte är rätt ny!

 

Dock saknas den svarte på dessa bilder..

 

 

 

Ja, Pontus kan det där med att se söt ut :)

 

Godmorgon, nu sitter jag i biblan och ser dum ut antar jag, pluggar och skickar in arbeten!

 

Det kommer lite tankar och åsikter i inlägg under dagen så läs gärna! :)

Kanske har två ponnys på G, båda två att rida några gånger i veckan!
en valack och ett sto, stoet får jag besked om i helgen söndag och valacken senast på onsdag!
Valacken kommer både jag och min syster rida under de veckor han står kvar i det stallet han är nu.
Om detta blir som jag hoppas kommer det komma både bilder och kort info om dem!

Men nu skall jag sova!

Ha en trevlig kväll!

f.2003

e: AM Limited Dreams

 

 

 

 

Jag lärde känna Dolly under hösten 2009 då hon stod på ridskolan där jag ridit.

De som ägde henne ville ha någon som kunde rida henne 1-2 dagar i veckan och min ridlärare hade sagt att de kunde fråga mig (så som jag minns det).

Jag tackade ja och fick prova henne, jag var fast efter första minuten på hennes rygg kan jag ärligt säga, hon kanske inte kunde jätte mycket men hon försökte och försöka duger mer än väl för mig så där satt jag med ett leende och såg ut som ett fån!

 

I början gick allt kalas bra och jag minns särskillt ett dressyrpass när de var dressyrtävlingar på klubben, att då gick hon suveränt! Dolly är en ponny man antingen älskar eller avskyr och jag ÄLSKAR henne! Det gör jag ännu 2 år efter jag slutade rida henne!

 

Men tillbaka till ridningen - Hon gick kalasbra det där dressyrpasset, tog galoppskänkel som ingenting, hon bara va så ruskigt häftig att sitta på, allt stämde - Hade hon varit stor häst den där dagen så hade jag efter anmält oss till dressyren!

Efter det gick allt strålande i kanske 3 veckor sen började damen stegra och protestera på alla möjliga vis, ingen fatta varför, visade sig att hon hade ont i ryggen, blev behandlad och blev okej, började rida henne men problemet kom tillbaka - Nu kollades sadeln och den var troligen problemet..

Hon blev igångsatt igen och var nu tillsalu men stegrandet hade satt sig i skallen på henne och hon fortsatte med sina försök, dock fick hon aldrig av mig, men ett par andra fick tugga grus och detta betyder INTE att jag rider bättre på något sätt, men jag kan säga ärligt att jag ALDRIG tvingade henne till att göra något, vi gjorde allt TILLSAMMANS, ihop som vänner, jag litade på henne och jag hoppas hon litade på mig, i alla fall till viss del..

Hon stegrade inte ens ordentligt med mig utan bara hoppade upp en bit i luften, men jag har sett hur hon kan stegra!..

Nu vet jag att hon är helt bra igen och den underbara kompis som hon verkligen är!

 

Tillsammans startade vi bara i en hopptävling ihop - 70cm och den nollade hon utan problem och hon hoppar betydligt högre, har själv bara hoppat 90 cm med henne men vet att hon med lätthet seglar över 110 cm..

 

Tror ingen riktigt förstod vad jag såg och ser i henne, men det finns en gnista i den bestämda skäcken som jag älskar! Hon vill bara att folk skall förstå henne och med den som gör det på ryggen blir hon ostoppbar!

 

 

 

(Pokalhoppets utställning 2010--^)




(Sista bilden på oss ihop--^)

 

Den enda ridbild jag har på mig och henne från vårat halvår ihop - och den visar vad jag antar att folk såg hos oss - en massa fel!

Dolly är hästen som lärde mig att man behöver inte vara bra på någonting för att lyckas i livet - inte om man håller på med hästar iaf, bara man kan lyssna och se och är villig att lära sig något...

 

 

 

 

 

 

 

Jag fastnade redan efter ett par minuter för att allt han gör ser så naturligt ut, på det sättet jag tycker att det skall vara, och när han sa att när man inte klarar av en glad häst och sätter dit skarpare bett, sporrar och tvingar ner den i onaturliga positioner, det är då problemen kommer – Jag håller med helt!

 

Hade jag kunnat bestämma helt och hållet hur jag skulle rida hade de varit i repgrimma och barbacka, men nu får jag oftast nöja mig med ett tvådelat tränsbett..

Att han kan få hästen att rygga fort för att sen flyga iväg i galopp är häftigt och med minsta möjliga tygeltag och användning av skänkel, nästan bara genom att flytta sig lite i sadeln.. Att se honom rida dressyr ute på en äng..

Att han sa att unghästar bara är bebisar blev jag glad av!

Då jag anser att man inte skall rida in en tre åring fullt ut, men att börja lite är bara bra – sen är det väl olika från häst till häst..

Ta det lugnt och sansat så blir det bäst!
Sen att man aldrig skall bli arg på hästen.

Och inte göra den rädd för att göra fel.

Det håller jag också med om!
Att man skall tänka utanför boxen, inte stänga dörrarna utan öppna dem.

Det finaste jag tyckte han sa var att Hästen är en spegel, den speglar din själ.

---

 

Jag vill uppleva den känslan av att vara ett med hästen, kunna "styra" den med tanken.

Tror det är hemskt lång väg kvar för det målet, men någongång kommer jag nått dit..

 

 

Idag händer inte så mycket, skall pluga hemma så bloggen blir lagd åt sidan tills 11-12 ungefär.
Sen ikväll skall jag eventuellt ta kort på Syrran när hon rider lektion idag, så det kan ni kanske få se senare!

 

 

 

 

Coyote

 

Cotten var den hästen som fick mig ut på tävlingar, utan honom hade jag aldrig vågat och framför allt aldrig fattat hur kul det verkligen var! Han var en på miljonen, en riktig sagoponny som gjorde allt man bad honom om, jag har så mycket att tacka den ponnyn för och jag älskar honom fortfarande!

Han var en inlånad ridskoleponny men jag hade vetat om honom i flera år innan han kom till ridskolan då han bodde på gården brevid.

Cotten var en underbar ponny på alla sätt, kanske inte den roligaste att rida då han kunde vara riktigt loj emellanåt, men när det fanns hinder på ridbanan, ja då blev han pigg och fy vad den ponnyn kunde dra upp hastigheten!
Han va snabb och kunde bli riktigt stark ibland..

 

Jag fick upp mitt självförtroende på denna ponnyn något otroligt, har inte träffat någon häst varken förr eller senare som verkligen vill hjälpa sin ryttare igenom ALLT!

Han ställde verkligen upp och gjorde det man bad honom om..

 

Jag tävlade Bohuscupen 2010 och Pokalhoppet 2010 ihop med honom och det högsta vi kom över ihop var 110 cm och på tävling 90 cm... 


Den 12 augusti 2011 fick prinsen tråkigt nog somna för gott då hans skimmelcancer blivit värre.

 

(Samma vecka det blev bestämt att jag skulle hoppa honom--^)

 

(Första omgångarna i BC Tanum och Orust --^)

 

(Bus hemma--^)

 

 

(Finalen på Troya Horse Arena --^ )

 

(Så här har jag valt att minnas Cotten, glad och i sitt esse!)

 

 

 

 

Ärligt talat, jag vet inte. De har alltid varit endel av mitt liv..

Började på ridskola 1999, slutade rida lektion 2011, men saknar det något sjukt!
Har försökt sluta rida helt och hållet nu i sommar, lyckades hålla mig ifrån stallet i 1/½ månad innan jag kände att saknaden var alldeles för hemsk, oemotståndlig..

 

Så nu letar jag ju häst..

En häst som jag kan bli vän med, som vill hjälpa mig komma över fegisen i mig, få mig att lita på den..

Det spelar absolut ingen roll vad det är för häst, bara vi passar ihop..

Unghäst som äldre, ardenner som shettis, hopphäst,dressyrhäst eller körhäst spelar absolut ingen roll egentligen..

 

 

Utan dessa vackra djur hade jag nog inte varit som jag är, med hästarna kan man vara sig själv, fjanta sig, skratta,gråta, ja vara så som man vill just då! och man behöver aldrig låtsas vara någon annan eller vara rädd för att bli klassad som knäpp, för du får vara som du är ihop med hästar och andra djur!

 

 

Den finaste ponnyn på jorden, den som tog plats, syntes och är den som lärt mig absolut mest på kortast tid! My Dolly Dreams

 

Sitter och kikar på hästannonser.. Hittar dock inte mycket som faller mig i smaken och inte i pris heller..

Men här är några stycken jag skulle kunna tänka mig!

(Obs! jag är ingen som bryr mig om att hästen skall gå att rida så detta är i kategori från A till Stor häst!)

 

(A)

 

Tyckte skäcken var så söt!

---

 

(B)

 

 

 

Som ni kanske förstår har jag en förkärlek till russ :)

---

 

(C)

 

 

Dessa gillade jag väldigt mycket allihopa!

 

 

(D)

 

 

(Stor Hästar + Fjording)

 

 

 

Som ni kanske märkte har jag inga problem med vare sig ålder, storlek eller modell på häst!

 

Ung som Gammal - Man kan alltid ha roligt och lära sig så otroligt mycket för varje individ - en äldre läromästare eller en unghäst att forma som man själv vill ha den!

 

Jag skulle mycket väl kunna ha en shettis eller annan liten ponny för att mysa med, pyssla, köra, trickträna, NH osv för jag tycker inte enbart om ridningen utan jag tycker om allt med hästarna..

Sen är jag en russ/SvHb/skäck/nordis/ fantast - Tycker mycket om ponnyer (russ),Svenska Halvblod är urfina, älskar färgen skäck och tycker nordsvenskar är de fräckaste hästarna i världen!

Dock tror jag det beror på att de hästar som satt sina spår hos mig är ett Gotlandruss, Ett Svenskt Halvblod, En underbar skäck (Welsh Partbreed) och en helt fantastisk Nordsvensk!

 

Sen finns det så många vackra hästar som tilltalar en på ett speciellt sätt, de kan ni nog hålla med mig om!

 

 

 

 

 

 

Det var väl inte den muntraste Jesper jag någonsin träffat men men!

Så, då var man hemma igen, blev en dag mer hos min kompis!

Och just nu orkar jag inte ladda upp bilderna från i fredags så ni får vänta tills imorgon! :)

 

Kram å natti för nu skall jag duscha o sen sova!

- Engelskt ordspråk

 

"The horse is God's gift to man."

- Arabiskt ordspråk

Kl 18 skall jag vara i stallet för att ta kort på Felicia och Jesper!

Så imorgon kan det komma några bilder på sötaste paret, för ikväll hinner jag inte, ska inte vara hemma förens imorgon någongång..

 

 

 

 

 

 

Som jag skrev i min presentation så letar jag faktiskt häst eller ponny just nu, antingen att rida några dagar i veckan eller att köpa, dock i första hand rida några dagar i veckan!

 

Förhoppningsvis blir det inte att vänta allt för länge för jag skickade ett meddelande till en som äger min absoluta favorithäst för en stund sen, så jag får väl se vad det ger, om det inte funkar får jag helt enkelt börja leta igen, lär säkert skriva det här då det är en hästblogg!..

 

(Emil och jag - hästen jag red sist..)

Någon mer än jag som tycker blogg.se har en väldigt söt ko? ^^

Hoppas bara att den kan hjälpa bloggportalen att fixa iordning bloggarna så att allt inte är i en enda stor röra när man klickar sig in!

 

 

"They're the most forgiving creatures God ever made."

- Nicholas Evans

 

 

 

(Jag och Driffi)

 

Vad är egentligen viktigast?

Resultat på tävling eller vänskapen och kärleken till din vän – Hästen!

För mig är det vänskapen och kärleken till hästen..

 

Visst kan man kombinera tävling och kärlek, men hur många kör rent ut på det??

Har tänkt på det när jag varit och tittat på tävlingar att det inte är många som klappar sig häst om inte rundan gått kanon bra.

 

Men värt att tänka på är att en klapp eller att stryka hästen över halsen är lugnande, och har man då en stissig häst eller kraschat ett hinder och den blivit rädd, stryk den över halsen, den kanske inte bli kolugn men den blir inte heller värre..

 

Jag vet faktiskt att det funkar, då jag testat ett antal gånger på många olika hästar, welsh korsning, nordis, arab, fjording, halvblod, ja du fattar, jag vet att det funkar..

But back to the point..

 

Man kommer långt med bara ett vänligt ord och en klapp, att bli sedd helt enkelt, det gäller nog alla varelser på jorden, man vill känna sig sedd och älskad..

Kärlek och vänskap..  två olika ord, men i grund och botten samma..

 

 

Skall dock inte säga att alla är såna, men det är bara vad jag sett!^^
 och jag skall inte framställa mig själv som ett helgon, för visst blir jag sur om jag misslyckas, men jag klappar alltid om hästen oavsett det gått bra eller åt skogen <3

Hejsan!

Välkommen till min blogg är nog det jag skall skriva först!^^

Jag heter Ida och är 19 år.
Bor på Tjörn..
Vad mer bör ni veta egentligen?

Just nu letar jag häst/ponny att rida för att jag kände att det funkar inte för mig att bara lägga ner - Kärleken är för stor!

På bloggen kommer ni få läsa om - Hästar, åsikter,minnen,citat,ideér och en hel del mer!
Det kommer även finnas en hel drös med bilder på bloggen då det är ett stort intresse att fotografera och jag har en annan blogg med fotoinriktning - Blackdreamz - om ni vill kika där så klicka på länken!

 

Kommer inom kort köpa mig en systemkamera och då kommer bilderna förhoppningsvis bli i bättre upplösning, men förtillfället duger den jag har alldeles utmärkt!

 

 

I övrigt så går jag ett extra halvår på Nösnäs Gymnasiet för att bli helt klar med min utbildning och så håller jag på med körkortet! - Som mål är att ha kortet innan sommaren 2013..

Det var en liten del om mig - Vill du veta mer så stanna kvar här och läs det jag skall skriva!

 

 

 

 

 

 

Här kommer det komma inlägg om hästar som betytt mycket för mig genom åren!

Under åren 1999 - 2012 har det fastnat lite hästar i mitt hjärta som verkligen inte kommer försvinna därifrån och det är de jag kommer skriva om här!

• Dolly
• Driffi
• Edina
• Cotten
• My Dolly Dreams
• Lennart
• Emil